Pagina:Piaggio Poexie zeneize 1846.djvu/115

FOA LIII.


O RANGO , O ZEMBO E l’ORBO.


Ma che bella figûa
Che fasso co-a mæ gamba arrensenïa!
(Dixeiva ûn giorno andando
Un Soppo ranghezzando):
Gente, fæme o ritræto!....
Te ringrazio davveì, Maddre Natûa!
Ti m’hæ ben favorïo
Per fâme mostrâ a dïo;
Bezêugna che mæ Moæ quand’a m’ha fæto
A gh’avesse de pasta carestia ! ...
Ho ûnn-a gamba chi manca ûn parmo e mezo,
Coscì no me gh’arrëzo,
E me tocca a fâ a bella penitenza
De ballâ e sempre andâ
Senza saveì de mûxica, in cadenza!....

E mi (rispose ûn Gobbo) che figûa
Me tocca a fâ !.... cö baûlo sempre a-e spalle!
Bezêugna che o camalle,
E de giorno e de seja!....
Ho ûnn-a voxe scannâ, pâ ch’agge a peja!...
Te ringrazio mi ascì, Maddre Natûa,
Ti m’hæ ben prediletto
De no poeì manco stâ sorvin in letto!...
Quando me fè mæ Moæ
A gh’aveiva, me paeì, troppa abbondanza,
O dunque a fè ûn errô de concordanza
Con fâme quattro parmi e ciù de zembo
Perchè pertûze e mûäggie se m’arrembo!...